Premiärvisning: ”Krister Holmströms son” av Johan Heltne

Ett Verk av Johan inom Musiken och Skärmen

I dag är det åtta år sen min pappa dog. Vad händer när en människa försvinner så? En halvårs sjukdom – sen bara borta.

Hela min uppväxt var jag min pappas barn. Som pastor och chefredaktör för en kristen tidning var han en offentlig person i den isolerade värld vi levde i. Överallt presenterades jag som ”Krister Holmströms son”. Han var en patriark, omedvetet, men ändå: han var solen och vi andra var planeterna. Han kunde höra Guds röst. Allt han gjorde, alla val, det som jag och familjen sen rättade sig efter, det gjordes på uppmaning av den rösten.

Jag kunde inte slita mig loss från pappa. Gång på gång åkte jag ut till villan utanför Uppsala. Jag minns en gång när jag hällde ut en köttgryta över honom. Vi tyckte olika om allt, och jag antar att jag ville förändra honom som han ville förändra mig. När jag blev äldre, han blev äldre, lugnade vi ner oss. Vi började läsa romaner ihop. Han blev en av mina närmaste vänner. Kanske var jag hans enda verkliga vän vid sidan av mamma.

Han var bara 54 år när han dog. Materialet till den här videon filmade jag till hans 50-årsfest. Få trodde att han verkligen spelade hockey och han bad mig att filma ett bevis. Beviset visades sen på repeat under festen.

Videon är rörande tycker jag. Det ser ut som nån sorts fumlig dans där gamla människor leker unga. När pappa såg filmen sa han ungefär: ”Så där taffligt känns det inte när man är mitt i det.” Det är en fin beskrivning av ett helt liv.

 

Krister Holmströms son

sen du dog
är inget riktigt som det var
jag går långa promenader
och jag har börjat tala i tungor igen
efter anfallen
när jag är rädd
och nu
jag har börjat sakna dig
och ibland längtar jag efter din röst
men mest känner jag mig fri

 

Albumet Ett ärr i hjärnan släpps 1 februari.
Videon är gjord av konstnären Alva Willemark.

Inlagt december 30, 2016 och handlar om:

Visa mig mer

Vi använder oss av cookies.

Jag accepterar