Vad modiga ni är, människor. Ni som sträcker er mot varandra, ni som reser er och faller igen, ni som blottar kind efter kind, bröst efter bröst, hopp efter sorg.
Jag vill att ni ska smitta mig såsom jag smittar er när jag kan. Ni som ger mer än vad ni har, ni som bråkar förtvivlat, ni som lyckas bli sams. Ni som misslyckas men försöker, ni som hoppas där hoppet gått bet, ni som älskar de som dör. Det krävs så mycket mod det ni gör.
Jag vill att ni ska smitta varandra, låta modet löpa gatlopp, blåsa liv i varandras vita.
Låt ingen i n g e n av de gömda låtsas leva såsom de gör. Inte en enda får lämnas kvar bakom mur, bakom vägg, bakom år av sår. Vi är varandras allt vi har.
Smitta mig med ditt mod, barn av människa. Så ska du sen ge ditt hjältemod sin triumf.